Omfattningen av våldsbrott som vita människor är föremål för i länder som Sverige liknar krigsföring. Inte bara saknar staten förmågan att skydda människor mot rasistiskt våld, den ställer sig också aktivt på angriparnas sida. Detta innebär att det sociala kontraktet nu är dött och begravet i de flesta västerländska länder. Staten är antingen för kostsam och irrelevant eller så är den en ren fiende.Siffrorna i Sverige, och utan tvivel på andra håll, är värre än vi får höra. De blir kraftigt manipulerade av myndigheterna och medierna, som hävdar att den massiva ökningen av våldtäkter orsakas av:
A. |
|
Det varma vädret / global uppvärmning, |
B. |
|
Alkohol, |
C. |
|
Webbsajter med Internet-dating och |
D. |
|
En teknisk ökning som beror på att kvinnor plötsligt rapport våldtäkt oftare än tidigare. |
Dessa är de förklaringar som nämns. Det finns inga andra.
Att föreslå att det har något att göra med massinvandring av främmande kulturer är bokstavligt talat förbjudet enligt lag. En svensk man greps , blev sänd till en lokal domstol och dömdes för “uppvigling” för att ha burit ett plakat under en demonstration med budskapet att våldtäkt är kopplat till invandring.
Samtidigt får norrmännen höra att de behöver anställa tusentals fler poliser för att hålla nere den massiva ökningen av brottsligheten som tillkommit på grund av massinvandringen (som fortfarande är tänkt att vara “bra för ekonomin), en massinvandring som inte bara kommer att fortsätta utan också öka. Ingen ur den vänsterorienterade mediaeliten säger att invandringen borde sluta, de säger istället att den ska fortsätta på obestämd tid, och det blir fler och fler hysteriska häxjakter mot “rasism” utövad av den vita ursprungsbefolkningen. Det är en statligt sponsrad etnisk rensning av den infödda befolkningen, applåderad av våra egna medier och intellektuella, kort sagt: Historiens största svek.
Detta är en del av en omfattande och långvarig kampanj med psykologisk krigföring mot vita i allmänhet som har pågått i flera generationer nu, att frånta vita varenda tillstymmelse av stolthet och självaktning. Den nuvarande svenska “konservative” statsministern har sagt offentligt att hans lands traditionella kultur var ren barbarism, och att allt bra blev importerat från utlandet. Medan svenska flickor blir våldtagna av gäng av muslimska invandrare som blir mötta med “respekt för deras mångskiftande kultur,” så blir svenska pojkar systematiskt indoktrinerade av radikala feminister, i de mest extrema fallen tvingas pojkarna av sina dagisfröknar att bära kvinnliga kläder och ta kvinnliga namn.
På Internationella kvinnodagen, den 8 mars 2008, så attackerade krönikör Marte Michelet på den vänsterorienterade multikulturstödjande norska tidningen Dagbladet “bruna” feminister. Och nej, med det menade hon inte feminister med mörk hud, utan de som är förkämpar för “fascistiska”, rasistiska och islamofobiska krafter. Hon är dotter till den kommunistiska författaren Jon Michelet och var fram till 1998 ledare för Röd ungdom, landets “revolutionära ungdomsförbund.”
Många marxistiska feminister, som i generationer har arbetat för att bryta ner kristendomen och kärnfamiljen i västvärlden omfamnar nu passioneratislam, den mest förtryckande religionen på jorden. Marxisterna bryr sig inte om “kvinnofrihet.” De bryr sig inte om någons frihet. De stöder allt som kan destabilisera Västbanken. Det faktum att en tidning som har gått i spetsen för radikal feminism i generationer nu plötsligt varnar för “islamofobi” och “fördomar” mot världens mest anti-kvinnliga religion är mycket avslöjande.
Angrepp på västvärldens historia i ett försök att få västerländska ungdomar att känna skam, en skam som motverkar känslan att deras civilisation är värt att försvara, är mycket vanliga, speciellt med inriktning på kvinnliga studenter. Här är ett citat ur boken Religion of Peace?: Varför kristendomen är och islam är inte av Robert Spencer:
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
En vit amerikansk student, “Rachel” sammanfattade omedvetet denna inställning när hon sade till den amerikansk-indianske professorn Dr David Yeagley år 2001: “Hör här, Dr Yeagley, jag kan inte se någonting i min kultur att vara stolt över. Den är ingenting. Min ras är bara ingenting…. Titta på din kultur. Titta på Amerikas indianers traditioner. Jag tycker det är helt otroligt. Du har något att vara stolt över. Min kultur är ingenting.” Yeagley mused: ‘The Cheyenne people have a saying: A nation is never conquered until the hearts of its women are on the ground….When Rachel denounced her people, she did it with the serene self-confidence of a High Priestess reciting a liturgy. Min kultur är ingenting. ” Yeagley sade:” Cheyennerna har ett talesätt: En nation är aldrig erövrade tills dess kvinnors hjärtan ligger på marken…. När Rachel kritiserade sitt folk, gjorde hon det med samma lugna självförtroende som en hög prästinna som reciterar en liturgi. Hon sa det utan rädsla för kritik eller klander. Och hon fick heller ingen kritik. De andra eleverna lyssnade under tystnad, deras ögon flyttade blygsamt fram och tillbaka mellan mig och Rachel, som om de var osäkra på vem av oss som hade mest auktoritet…. Vem hade erövrat Rachels folk? Vad hade fått henne att inte längre respektera dem? Varför betedde hon sig sig som en kvinna från en besegrad stam?”
Jag har deltagit i ändlösa debatter med människor som inte ser något samband mellan den traditionella ekonomiska marxismen, som främjas av Karl Marx själv, och dagens “kulturella marxism.” Men de missar poängen. Den viktigaste muteringen som skedde med de olika grenarna av marxismen under det tjugonde århundradet var att de förstod att den traditionella doktrinen att ett socialistiskt samhället är “oundvikligt” var felaktig. Deras revolutioner ägde aldrig rum, åtminstone inte i västvärlden. Men detta innebar inte att de gav upp sina slutmål, som till stor del har förblivit desamma.
De förändrade bara den strategi som krävdes för att uppnå dessa huvudsakliga mål, och fokuserade istället på att bryta ned västerländska kulturen på alla sätt, tills det inte fanns något motstånd kvar emot genomförandet av deras totalitära samhälle. Det är det som har pågått i decennier nu, där traditionella attityder gentemot äktenskap etc. gradvis blivit förbjudna i lag. Turning Western women, especially white women, into weapons of mass destruction against their own civilization has been a key component of this strategy, and unfortunately a rather successful one. Att göra västerländska kvinnor, i synnerhet vita kvinnor, till massförstörelsevapen mot den egna civilisationen har varit en central del i denna strategi, och tyvärr en ganska framgångsrik sådan.
Jag köper dessutom inte detta “ge skulden till västerländska män”-snacket. Jag är trött på det. Om vi har gjort oss skyldiga till något så är det att vara alltför snälla emot västerländska kvinnor, och låta dem komma undan med sina dumheter alltför ofta.
Om kvinnor vill bli tagna på allvar, bör de ta ansvar för sina egna handlingar. Kvinnor kan inte angripa män i årtionden och klandra dem för att vara manschauvinistiska svin, allmänt onda, dumma och svaga och sedan förvänta sig att männen skall rusa till deras försvar och rensa upp bland de problem som kvinnorna själva röstat för att skapa.
Det finns fortfarande några vettiga självutsedda feminister kvar i väst, men de utgör helt klart en minoritet. Jag har fått höra från radikala feminister att våldtäkt är ett vapen som används av män – alltså män i allmänhet – för att trycka ner kvinnorna. Detta är också den linje som svenska feminister brukar ta när det gäller våldtäkter: Det handlar om “patriarkatet”, inte om massinvandringen. Svenska män är precis lika dåliga som talibanerna, som en framträdande feminist som bekant sagt.
Som en av Marilyn Frenchs karaktärer sa, “Alla män är våldtäktsmän, och det är allt de är.” I Norge 2008 hade vi ett fall där en infödd tonårsflicka hade våldtagits av ett gäng muslimska invandrare, och de fyra kvinnliga domare röstade till förmån för att ge våldtäktsmänen en “rabatt” på det låga ersättningsbeloppet de dömdes att betala till offret. Den ende domaren som tyckte annorlunda var en man. Som den kvinnliga bloggaren Nina skrev, detta och andra fall visar att vi behöver färre kvinnliga domare, inte fler.
Effekten av radikal feminism är att alla män skall behandlas som brottslingar, utom de som verkligen är kriminella, som bör få en mildare behandling. Alla män är våldtäktsmän, utom de som faktiskt är det. De är offer för “samhället.” Trots att den muslimska invandringen har utlöst en aldrig tidigare skådad våg av anti-kvinnligt våld, så röstar kvinnor fortfarande oproportionerligt ofta på invandringsvänliga partier, och skriker “rasism” till de män som inte tycker det är någon bra idé.
Kvinnor kan inte vara grymma emot anständiga män och vänliga mot onda män och förvänta sig att detta inte får konsekvenser i det långa loppet. Varför skall vi västerländska män oroa oss för kvinnor som inte visar oss något annat än fientlighet? Kanske vi bara borde vara patriarkala trögskallar, dricka öl, fisa och titta på fotboll på TV?
Vad det handlar om i västvärlden är demografisk krigföring nära överensstämmande med psykologisk krigföring, som syftar till att bryta ned vårt självförtroende och självmedvetande till den punkt där vår tekniska överlägsenhet blir oanvändbar eftersom vi skäms för oss själva eller är oförmögna att uttrycka vad vi bör kämpa för. Sun Tzu skrev i Krigskonsten att krig vinns i templen innan de utkämpas.Massmedia är templen av vår tid, vilket innebär att vi just nu förlorar rejält.
Robert D. Kaplan säger att han “läste om både Krigskonsten skriven av den kinesiske strategen Sun-Tzu (540-496 F. Kr.) och Om kriget skriven av den preussiska generalen Carl von Clausewitz (1780-1881).
Vad som slog mig genast, tack vare mina nyligen företagna “travels-in-arms”, var inte vad endera författare sagt, men vad båda tog för givet.
Både Sun-Tzu och Clausewitz hyser förtroende – för sina stater, sina furstar, sina hemländer.
Eftersom de har förtroende, så är de beredda att kämpa.
Detta är så uppenbart att de aldrig behöver säga det, och det gör de heller aldrig… Båda är emot militarism, men accepterar krigets verklighet, och genom denna acceptering resonerar de som så att all slags politik som saknar kämparglöd – varje strategi som misslyckas med att väcka kämparglöden – bara gör kriget mer sannolikt. “
Clausewitz säger att “i situationer så farliga som krig, så är falska idéer som kommer från vänlighet i hjärtat de allra värsta… Det faktum att slakt är ett fruktansvärt skådespel måste få oss att ta kriget mera allvarligt, men inte ge oss en ursäkt för att gradvis avtrubba våra svärd i humanitetens namn. Förr eller senare kommer någon att komma med ett skarpt svärd och hacka bort våra armar. “
Som en sista notering vad gäller hela denna tråkiga situation – det svenska parlamentet godtog en ny lag i går
som beordrar omfattande elektronisk övervakning av alla medborgare:
Svenska lagstiftare röstade sent på onsdagen till fördel för ett kontroversiellt lagförslag som tillåter alla e-postmeddelanden och telefonsamtal som skall övervakas i namnet av nationell säkerhet.
Denna lag kommer att göra Sverige mer totalitärt än till och med den tidigare kommunistiska diktaturen i Östtyskland.
Denna essä var ursprungligen skriven och publicerad på engelska av den norske bloggaren Fjordman, som väldigt ofta skriver om saker som händer i Skandinavien. Vi kommer att ha med hans essäer översatta till svenska här hos SIOE Sverige.