SIOE Sverige

Racism is the lowest form of human stupidity, but Islamophobia is the height of common sense

RASISM ETT FÖRÅLDRAT BEGREPP

Posted by sioesverige på juni 30, 2008

En krönika skriven av Alf Ronnby, som presenterar hans syn på hur Sverige, Norden och Europa har utvecklats till sitt nuvarande tillstånd. Vi tycker den är värd att läsas.


De som räds en öppen och ärlig debatt om invandringsfrågor hävdar inte sällan att de invandrarkritiska är rasister. Detta är ett enkelt trix att knipa demagogiska poäng genom att ge associationer till Nazityskland, dess raslära och Förintelsen. Men dessa debattörer borde använda modernare begrepp för att bli trovärdiga, inte komma med gamla skräpbegrepp som hörde 1930-talet till.

I Tyskland, efter första världskriget, väcktes idéer och drömmar om ett friskare och starkare folk. Nationen ansågs inte ha råd att ta hand om alla svaga, sjuka och handikappade. Kriminalitet var vanligt bland invandrarfamiljer, särskilt bland zigenare, och måste därför vara ärftligt. Därför var det mest rationellt att bekämpa den biologiska utarmningen av den vita, nordeuropeiska rasen genom att förhindra oönskad avkomma.

Tyskarna var inte ensamma om att ha dessa föreställningar. Idéer om att dela in människor i olika raser, beroende på utseende, har flera hundra år på nacken. Genom Darwins upptäckter och teorier om ”det naturliga urvalet” (”the struggle for life”), fick de större spridning. Teorin flyttades över på människosläktet bla genom Darwins kusin Francis Galton och senare Herbert Spencer med teorin om ”the survival of the fittest”. Människotypsteorier kan vi emellertid finna så tidigt som hos Hippokrates 400 fkr.

I Tyskland utvidgade zoologen Ernst Hackel och botanikern August Weismann teorin om att de starkaste överlever till att också gälla människor. Människan själv har satt det naturliga urvalet ur spel genom medicinska och sociala åtgärder. Detta leder till att icke fullt livsduglig avkomma överlever och får chans att fortplanta sig. På sikt hotar det den mänskliga rasens renhet och duglighet.

Intresset för arvsanlag växer inte bara i Tyskland utan på många håll i världen vid den här tiden, särskilt i Skandinavien, Storbritannien och USA. Det svenska institutet för rasbiologi i Uppsala blev föreblid för ett liknande i Berlin 1927. Institutet i Berlin ansåg att den nordiska rasen var den finaste av alla. I tex Sverige och Kalifornien genomfördes tvångssteriliseringar av sinnesslöa för att de inte skulle kunna föröka sig.

Då Hitler och nazisterna tog makten i Tyskland 1933, fick rasläran ett uppsving. En lag om tvångssterilisering antogs och efter tre år hade man steriliserat 200 000 kvinnor och genomfört 30 000 tvångsaborter. För att främja tillväxten av en sund befolkning infördes ”Lebensborn” – programmet, genom vilket sunda, friska, ensamstående kvinnor kunde bli befruktade av värdefulla män. 1371 barn föddes på Lebensborn-hem.

Himmler lovade att skapa ”ett ljushårigt land”. Nazisterna skulle befria Tyskland från icke-tyska folkslag som judar och zigenare, samt odugliga individer, vilka var en belastning för samhället. Idealet såg ut så här:

Mot bakgrund av en blå himmel, sitter en halvnaken, vältränad, blond man, med ett mycket nordiskt, maskulint ansikte. I mannens knä sitter en hälsostrålande blondin med rena, ariska drag och välbyggd kropp. Hon har ett blont barn i sin famn. Detta är omslagsbilden på ett nummer av Neues Volk 1938. Tidskriften var ett viktigt språkrör för rashygien i 30-talets Tyskland.

Tyskar blev förbjudna att gifta sig med judar. Under kriget gav nazisterna vissa läkare tillstånd att genomföra barmhärtighetsmord. Ett systematiskt eutanasiprogram, den sk Operation T4, genomfördes och fram till 1941 hade läkarna tagit livet av 70 997 icke önskvärda personer. Operation T4, där man bla använde duschar med koloxid, för att ta livet av folk, blev det som lade grunden för det stora utrotningsprogrammet i koncentrationslägren Auschwitz, Belzec, Treblinka, Sobibor mfl, där ca sex miljoner icke önskvärda människor avrättades.

Förintelsen blev ett fasansfullt bokslut över det rasbiologiska tänkandet. Efter erfarenheten av vilket vansinne rasläran och rasbiologin kunde leda till, har rasteorier och rasbegreppet vanligtvis hamnat i fullständigt vanrykte. Vi talar knappast längre om raser – utom de som vill uppväcka historiens spöken och envisas med att fortfarande tala om raser och rasism. Men finns det inga raser, ingen rasism. Kanske är det de som använder begreppet som är ”ras-ister”?

Alf Ronnby är socionom, fil dr i sociologi och docent i socialt- och samhällsarbete vid Göteborgs Universitet. Alf har sin egen blog, kronikan.com, där han presenterar olika ämnen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: